Hade en jävligt bra vecka i Berlin. Glömmer efter ett tag varför jag älskar den staden så mycket men blir alltid påmind när jag väl är där. Bästa var nog att se Laura och Antonia, Och att leva på öl och falafel i en vecka. Och att hångla med någon man saknat. Och att höra bra musik i barer/klubbar. Och att gå på inflyttningsfest med en massa svenskar/danskar. Hittade mig själv än engång i ett träsk av post-berlin blues. Nästan lite löjligt eftersom jag är mycket medveten om att jag strax kommer befinna mig i Berlin igen. Som tur försvinner inte staden någonstans.
Nu befinner jag mig i Karis vilket känns helt bra. Försöker släppa framtidsångesten och fokusera på att njuta av de sista 4 månaderna jag har här.
Puss.
